fridaabostrom

Lillan hade gått upp 170g nu på en vecka och det betyder ju att hon
har behöft all ersättning jag gett henne så det känns skönt. Trodde
att jag kanske övergött henne eller dylikt men mamma instinkten
stämde. Ikväll är vi själva hemma för David skulle på något fackmöte
med jobbet. Då blir det tjej mys. Sen går ju mitt favopogram på tvn
En unge i minuten..:D

 

Idag har Mormor och Morfar varit här hela eftermiddagen. Mormor ville komma direkt

hon hört att hon varit skrikig i ett och ett halft dygn. Sen oxå för att se hockeyn.

Så en timme innan dom kom slumrade gumman så snällt in och sov vell den

mesta tiden dom var här. Förutom när mormor skulle byta blöja på stumpan

och dom busade på då kom det första skrattat. Mamma hjärtat smälte kan jag berätta.

Imorgon är det vägning igen och känner mig nervös, känner mig så osäker på

det här med ersättningsmatningen och nu när hon varit så vaken. Känns som

hon velat ha mat HELA tiden. Åååh, vad jag hade velat att amningen skulle funkat

hela vägen ut. Ska prata ut lite med BVC imorgon hur jag ska tänka och lägga

upp det hela. Känner mig oerhört förvirrad just nu och det är rätt tungt psykist

kan jag säga. Varför det bara har slutat funka, det gick ju så bra dom tre

första veckorna. För nu måste det ges ersättning mer än varannan måltid.

Nae försöker att inte gräva ner mig i det här. Har fortfarande förhoppningar

på att det ska vända igen, annars ska jag iaf kämpa på ett tag till med

båda.

 

Stumpan sover som en stock på Pappas mage just nu fast vi måste göra

oss någon middag snart. Kanske lite sent att komma på nu att vi

ej ätit middag?

Nellie myser på pappasbröst.

Ögat är helt igen kletat...

 

Tvättar och tvättar ögat men det bara rinner och kladdar.

Ikväll tog jag en liten stund för mig själv och gick en promenad. Lämnade

mina två trötta krigare här hemma framför hockeyn. Var riktigt härligt, satte

musik i öronen och bara gick. David behöver oxå att jag släpper taget lite

så han får ha henne. Att han får lite förtroende.

Idag på eftermiddagen fick jag och Nellie besök av Emilia, sen kom även

William och Alice. Vi fikade och drack Cola. Så idag har jag ätit som en

häst. Både frukost, lunch, fika sen även middag.

 

Nae ska se dom sista minuterna av matchen nu, just nu stårt det 3-3 och kan

säga att jag har inte tänkt se någon förlängning.

Ååh, idag blir en bra dag. Har fått möjlighet att både äta frukost och Lunch.
Då kommer inte kroppen kännas helt bort sinad som min mjölk börjar vara.
Men kämpar med att ge den lilla mjölk jag har och hoppas på att öka
produktionen sen ersättning. Man kan ju fundera på varför den bara försvann
är som sen i lördags det bara blivit mindre och mindre och lillgumman
har varit så arg när hon först ätit upp mamma sen måste jag springa
och göra ersättning som tar 100 år för länge tycker hon. Jaja bara att gilla
läget, trivs väldigt bra att ge med flaska oxå och Nellie älskar flaskan mer
än bröstet.

Blir ingen träff ikväll pga Nellies öga. Vill ju inte smitta lilla Felicia med
ögoninflamation så blir en hemma kväll framför hockeyn. Nellie är inte
så påvärkad av inflamationen förutom när hon sovit ett tag då det kleggat
ihop så hon inte får upp det, då sitter hon med ena ögat öppet och ser
rent super sur ut. Sötnosen min.

Mitt nya liv

Jag upptäckte att jag hade bajs på armen (Var över en timme sen jag bytte blöjan)
Min nya doft - Surmjölk
Jag och Davids nya samtalsämnen är bajs, amning och ersättning.
Och att jag behöver duscha, det är som bortglömt?

Och en sak kan jag bara säga, jag älskar mitt nya liv.

Måste snart väcka gumman, blir att fara till värdcentralen. Hon har varit geggig
i ena ögat senaste dygnet och har försökt rengjort men nu när jag tittade på
henne när hon sov hade det rent runnit var ner över näsan från ögat, knall gult.
Så dom ville få kolla på det. Hon är ju inte röd eller svullen i eller runt ögat så hoppas
på att det inte är ögoninflamation. Bäst att kolla upp iaf så man kan slapna av.

Försöker lägga in ett videoklipp men fungerar inte alls för mig så länkar till den
istället HÄR. Jag kan inte lyssna på den där låten utan att tårarna bara rinner.

Pappas påhitt

 

Idag är en lugn dag. Känns som kroppen ligger lite efter i allt just nu så jag och Nellie

har tagit oss en inne dag. Vi har legat i sängen hela förmiddagen och busat på.

Nae gumman sover just nu så ska passa på, eller ska försöka äta något först.

Imorgon ska Nellie få fara och träffa en kompis som bara är 8 dagar äldre en henne.

Tror hon längtar:D

Nu har äntligen Farfar fått somna in, efter många års kämpande med sjukdom.
Hans sista önskan slog äntligen in och han fick göra det på bästa sätt.
Sov så gott Farfar.


Ja, var som sagt en ledsam kväll och ganska sömnlös natt. Tur man har världens
solstråle Nellie idag som håller en vaken och glad. Varit till BVC nu på förmiddagen
och 4230g o 53 lång. Större och större blir hon, bara att inse redan nu. Igår plockade
jag bort alla kläder i st50. Hade igentligen tänkt gå en promenad efter besöket på
BVC men lillan var så vaken och inte allt för nöjd samt att det blåste så enormt.
Var mer vinden som var ute och gick med barnvagnen än jag. Så traskade raka
vägen hem och precis när jag klev innan för dörren blev det tyst i hårdliften och
lillan somnade så sött.

Igår fick David mata Nellie♥

 

Efteråt satt dom länge och bara tittade och pratade med varandra.

 

En nöjd Nellie i badet igår.

P.S Efter badet såg man små lockar bak i nacken i Nellies hår D.S

 

Nellie gjorde en sån här otrolig natt igen, sov mellan 20.00 till 04.00 8 TIMMAR!!!

Gav ersättning fullportion igår kväll för att testa eftersom hon bara skrek och skrek

och skulle ha mat i stortsätt hela dagen. Efter det knoppade hon in så fridfullt.

Fick sota lite för det själv när man vaknade med två vattenmeloner till bröst kl 04.00,

det är inte bekvämt, fast lite snyggt kanske?

 

Vad händer idag då? Hade kanske tänkt ta mig en promenad med barnvagnen men

missade lite Nellies tupplur som hon har just nu och följer hon samma mönster så

gör hon ingen fler lång lur under dagen utan sover gott till natten så vi får se hur

det blir med det. Fast när David kommer hem ville han ut på stan så då kanske vi hänger

med. Han ville fira SAIK's seger med att köpa en match tröja åt Nellie. Helt onödigt enligt

mig men han måste få göra som han vill med hans pengar..

 

Har tagit oss en lugn helg.
Eller i fredags gjorde vi en långpromenad, först hem till Farmor som blir
längst bort på anderstorp. Vidare därifrån hem till Linda och Jussi som
blir borta vid kaplanskolan för att se hockeyn sen hem därifrån. Måste
ju bli närmare milen vi gått. Det är bara bra måste börja röra på fläsket
så kroppen börjar gå ihop sig igen. Lördag var vi på stan en vända
sen bara hemma på kvällen. Vi gick faktist och la oss 21.00, oerhört skönt.
Idag har jag inte varit utanför dörren. Lillan har väldigt ont i magen och
har vell skrikit i stortsätt sen kl 06.30 imorse, slumrat in 20 minuters
pauser ibland. Sen var hon super nöjd medans hon fick ta sitt bad
så där satt vi ett bra tag. Annars har vi försökt städa här hemma och
bytt av varandra. Får hoppas det blir bättre i lillmagen innan kvällen
så hon får sova gott inatt.

Nae nu ska jag vell fortsätta se AIK matchen...

När faster var här ville hon ha ett kort på Nellie med alla hennes

mjukisdjur.

 

 

Två bilder från nu ikväll

 

Ikväll har vi varit på husvisning. Väldigt intressant...

 

Nu blir det alldeles strax sängen. Hoppas på att lillan ska sova gott inatt
hon har sovit som en stock hela kvällen nu. Varit riktigt avslappnad så
magknipen har nog släppt lite. Imorgon ska hon ha barnvakt för första
gången. Om det räknas som barnvakt, hennes farmor ska vara här
under kvällen så jag kan springa ner i tvättstugan som jag vill och tvätta.
För det är ett måste hon har inte "råd" att kräkas ner några fler kläder,
för finns bara ett ombyte kvar rent. Eller ja finns ju hur mkt kläder i storleken
större som hellst.

Nae nu ska jag passa på att sova eftersom lillan sover som en stock.

Nu blir det alldeles strax sängen. Hoppas på att lillan ska sova gott inatt
hon har sovit som en stock hela kvällen nu. Varit riktigt avslappnad så
magknipen har nog släppt lite. Imorgon ska hon ha barnvakt för första
gången. Om det räknas som barnvakt, hennes farmor ska vara här
under kvällen så jag kan springa ner i tvättstugan som jag vill och tvätta.
För det är ett måste hon har inte "råd" att kräkas ner några fler kläder,
för finns bara ett ombyte kvar rent. Eller ja finns ju hur mkt kläder i storleken
större som hellst.

Nae nu ska jag passa på att sova eftersom lillan sover som en stock.

Idag fyller lillan 2 veckor. Oj vad tiden går fort. nu senaste två dygnen har lillan
haft ont i magen och ånkat på. Fast hon är fortfarande så snäll och skriker inte
hon mest bara klagar. Måste nog börja tänka mig för lite på vad jag äter osv.

Idag har vi planerat att göra så lite som möjligt. Vi har haft minst ett besök ibland
upp till 3 på en dag. Eller så har vi varit iväg sen förra söndagen så det behövs
en lugn dag för oss allihopa. David har ju börjat om att jobba så vi är själva
på dagarna nu. Imorgon är vi själva hela dagen, först skulle David jobba över
sen ska han på hockey igen. Har bokat tvättid imorgon för lillan har knappt några
rena kläder så får se hur jag löser det. Skulle vart guld värt med en tvättmaskin
i lägenheten. Istället för våningen under.

Helgen som var så gick jag och Nellie en promenad hem till Mormor och Morfar
på lördagen eftersom David skulle på hockeyn. Blev att vi var där väldigt sent.
Söndagen for vi och tittade in Cissi och Johans hus. Dom kommer få det kanon.
Ut till boliden, eller förbi boliden för att träffa hela gänget som satt och grillade
på en sjö någonstans. Stannade bara tvärt eftersom vi var inte klädd för det.
Sen hem till Farmor och Farfar för middag där.

Så nu hann jag med en liten uppdatering här:D

 

Jag har kommit på en grej, att Nellie har samma dygnsrytm som hon hade i magen. Sov om nätterna

och förmiddagarna och mer vaken på eftermiddagen och sen ett lite senare på kvällen. Just nu sitter

hon och pappa och tittar på varandra. Hon har varit vaken och nöjd i 1 och en halv h.

 

Hade tänkt ta mig en dusch men vill som inte gå och göra det nu när hon äntligen är lite vaken.

Tror hon börjar vara mer nöjd med maten nu. Fast vi ger inte alltid ersättningen, hon vill ju inte

ha. Då kan jag inte tvinga heller, stackarn är ju proppmätt. Det är en måltid på kvälls sidan då

hon ungefär vill ha en trerättersmiddag och det har jag inte riktigt att erbjuda.

Just ätit och fått kräkas då är man nöjd (Paltkoma)

 

Nackträning:D

 

Pratar på med Farfar

Morgon mys med pappa nu på morgonen

Ligger och små spanar..:D

Ja som sagt på tisdags morgonen tittade hon fram kl 04.33.
I fredags fick vi komma hem och det har bara gått bra här hemma oxå. Hon har varit så snäll.
Från början hade vi strikta årder om att hon skulle äta var tredje timme men tycker nu att
det gått så bra så låter henne bestäma lite själv och jag fick sova mellan 23.00 till 04.00
inatt. Sen vidare till kl 8.00 då fröken var hungrig igen. Som ni ser på korten börjar det gula
vara helt borta så det måste ju betyda att hon får i sig allt hon behöver. Blir första besöket
på BVC imorgon för att väga henne igen. Men är inte så orolig tror hon går starkt uppåt nu.

Kommer komma en förlossningsberättelse senare under dagen.

Jag läste oerhört många förlossningsberätelser innan förlossningen så
känner mig väldigt inspererad att skriva min egen. Det är min berättelse
tagen från mina upplevelser. Sen några tillägg från journalerna.
Den kan säkert uppfattas som intim och privat så har man ingen lust att
läsa om det så behöver man inte läsa.........

Måndag den 28:de februari...
Var ju faktist dagen jag trodde den skulle komma men inga känningar på
hela dagen. Så när kvällen började lida mot sitt slut och vi var på väg att
gå och lägga oss tänkte jag en stor suck, att nae inte idag heller.
Om vi skriver det så här jag och David hade det lite mysigt och efteråt tänkte
jag att ja detta kanske är en liten "färdknäppe". Gick vell en halvtimme och
jag klev upp och kissade, tvättade händerna och gick ut i hallen och då rann
det till så det blev en pöl på golvet. Det var inte mkt så tänkte, kissade jag
ner mig eller är det vattnet? Fast eftersom jag just kissat så drog jag slutsatsen
ganska fort att det måste vara vattnet. Så började ropa som en tok på David.
Det kändes som en evighet innan han vaknade och steg upp. Han satte sig på golvet
och bara tittade. Hade den här blicken - "Nej inte nu, jag orkar inte". Medans
jag blev super pigg och samtidigt började jag skaka helt galet, tror det var lite
nervositet. Men hade ju inga värkar alls. Ringde in till förlossningen som det står
i juornalen 23.10. Dom sa att jag skulle ta två alvedon och försöka sova och komma
in kl 08.00 på morgonen. David blev överlycklig som skulle få sova. Så fixade lite
med binda och tog två alvedon och hoppade ner i sängen. Gick inte lång tid så fick
jag den första värken, ca 23.30. Låg kvar i sängen i ca en halv timme klockade värkarna
som då var mellan 5-7 minuter imellan. Kände att jag inte riktigt kunde ligga kvar
isängen, inte för att det gjorde allt för ont men allt adrenalin i kroppen gjorde sitt med.
Så sa till David att jag går och ställer mig i duschen. För hade kommit på att
det behövde fixas "frisseras" om jag nu skulle föda barn. Så ställde mig i duschen
och tog det som lugnt till en början sköljde med varmvatten och det var riktigt härligt.
stod vell ca 20min så och det började bara göra ondare och ondare. Så satt mig ner
och försökte fixa men det gick inte började då inse hur täta värkarna var. Så ropade
på David igen, tog ett tag innan han vaknade och steg upp. Bad han klocka värkarna
som då visade sig vara 2 minuter imellan ca 1.30 långa. Fick som lite panik så han fick
hjälpa mig ur duschen, torka mig och att ta sig från toan in till sovrummet igen tog
sin lilla tid. Började inse att det kanske är dax att åka in. Fast samtidigt snurrade det
ihuvudet att ska det gå så här fort, jag kan ju inte åka in redan. Då 1½h efter första värken.
David fick ringa och vi var så välkomna in. Då var David tvungen springa ner till brinken
och hämta arbetsbilen, köra hem den, springa ner och hämta väskorna som var packade
i audin och lasta in dom i rätt bil. Kan säga att det kändes som han var borta i evigheter.
Själv flåsade jag omkring i lägenheten och försökte packa det sista toalettgrejerna.
Det var vid den här tiden jag började "försvinna" enligt David. Slutade svara på frågor
och till slut så fräste jag bara fram svaret. Jag hade nog med fokus på att jag skulle
ta mig ner i bilen... Minns knappt bilresan in, var som en ända lång värk. Väl på
förlossningen vägrade jag kliva ur hissen. Barnmorskan fick stå och andas med mig
sen när värken släppte dra mig in i förlossningsrummet. Kl var nu 02.00 när vi kom
in till förlossningen. Dom satte igång lustgasen direkt sen tog dom en kurva. Dom
kunde konstatera att jag hade väldigt täta värkar. Dom bad mig lägga mig ner för
att se hur mkt öppen jag var. Minns att hon sa att det här kan ha hunnit långt. Så
hade stora förhoppningar och blev väldigt besviken då det bara var 4cm. Dom
skickade ner David för att hämta väskorna och alla papper som vi lämnat kvar i bilen.
Jag ville absolut inte ligga ner utan ville ställa mig upp. Så fort var det gjort. Men då
sjönk hjärtljuden på bebisen så dom nästan brottade ner mig i sängen igen. Hon ville
sätta en (minns inte vad det heter) på bebisens huvud så då kände hon igen där nere
10 minuter senare. Då var jag öppen 6cm. Enligt journalen fick jag Eda bedövningen
02.43. Minns att hon var med en isbit på magen och kände flera gånger om jag
tappat känseln lite. Tyckte bara att det var irriterande och satt och hängde över Davids
axel. Enligt journal så står det 03.10 öppen 7 cm, känner tryckneråt, Viss smärtlindring
av edan. Kan säga att jag är väldigt glad att jag tog edan. Den gjorde att jag fick lite
längre mellan värkarna typ 30sek igen så jag hann andas lite. Blev lite mer "vaken"
och kunde prata lite och förklara lite hur jag ville ha det. Vilket jag inte kunnat göra
ända sen jag komme in. Det som var lite minus var att jag inte kände när värken
startade så lustgasen blev inte lika effektivt tills David komme på att sitta och säga
direkt när värken startade. Så jag kunde andas i lustgas. Kl 04.00 var jag fullt
öppen och kunde börja krysta aktivt och kl 04.33 var hon ute. Under krystningsvärkarna
använde jag lustgasen mellan värkarna och tog i för kungochfosterland i värkarna.
Det jobbigaste var att dom stannade av mig i några värkar och lät kroppen hinna med,
var fruktansvärt svårt att inte krysta när hela kroppen tryckte på. krystade ju enligt journal
33min men kändes ungefär som 5minuter i huvudet, om enns det. Hade sagt innan att
jag absolut inte ville se, eller känna och att David absolut inte fick titta. Fast barnmorskan
frågade först om jag ville känna, skakade bara på huvudet men råkade göra ett misstag
och öppna ögonen och såg hur huvudtoppen var påväg ut. Enligt David var det ända jag
sa efter det, Åååh fy fan, fy fan. Som sagt man såg allt riktigt bra så David hade sett alltihopa
oxå, hade som inte gått att undvika. Hade skrivit och berättat att vi ville att barnmorskan
skulle titta efter vad det var för kön och berätta för oss samtidigt. Men bebisen flög som ut
uppåt så vi såg båda två direkt att "Men det är ju en tjej". Barnmorskan gjorde en senavnavling
innan hon la upp min lilla prinssessa på bröstet. Spelade ingen roll hur kladdig och blodig
hon var. Bara pussade och kramade henne. 04.48 komme moderkakan ut.
Sen var det dax för det hämskaste av allt tyckte jag. Att sys. Tror det handlar vell
mkt om att man ville igentligen bara vara klar, sen låg man där med sin tjej på bröstet
och en annan var nere mellan benen och sydde. Hade klarat mig riktigt bra så var bara
några fåtal stygn som behövdes, tog ca 10min att sy men det kändes som en evighet.
Det är lite roligt kändes som hela förlossningen från första värk tills hon var ute
tagit högst en timme medans att sy kändes som en evighet. Sen blev det vägning och
mätning. Var som en liten chock först att hon var en tjej sen att hon var så pass stor,
3915g. David klädde på henne och jag gick direkt och tog mig en dusch. Var nog den härligaste
duschen jag tagit i hela mitt liv. Fast det gjorde ont och sved lite över allt.
Vi blev förflyttade direkt till bb sen och här var det inte snack om någon rullstol dit, jag fick
bebisen i famnen och fick vackert traska dom 30m dit=P=P

Efteråt har min kropp samlat nå fruktansvärt mkt vätska. Nu snackar vi riktiga bollar till fötter
och händer. Det har börjat lägga sig nu, annars har jag mått riktigt bra. Det är först nu när jag
kommit hem tröttheten kommit ikapp. Igår lördag hade jag 39.1 gradersfeber och fruktansvärd
huvudvärk men med lite sömn och alvedon kändes det lite bättre. Sov ju som sagt inte på dom
tre första dygnen. Gick på nått riktig hormonrus och kunde aldrig slapna av för att få sova.


Sammanfattning:
Gud vad man hade tänkt och planerat inför förlossningen. Jag ville gärna testa ta ett bad, hade
en tensmaskin, vi hade med oss lite godis för att orka. Men inget blev som det var tänkt.
Fast varför klaga, det blev så bra som det kunde. Kan inget annat säga att detta måste vara
en riktig drömförlossning. Jag känner ändå inte att det gick för fort heller. Som tur var inte
David på jobbet utan han var hemma, annars hade det nog blivit tajt.
Ja, kan bara säga att det är det absolut mäktigaste jag varit med om. Det var så fruktansvärt
häftigt och känner mig absolut inte rädd för att göra det igen. Man hörde ju nångång på bb
från förlossningen hur någon låg i krystningvärkar och det fick en att riktigt få ett hormonrus
och nästan längta tills nästa gång. Hur ont det än gjorde och hur jobbigt den än må vara så
är det värt det. För nu har jag min lillaprinssesa hos mig, så perfekt som man kan bli.



Min bästa vän




Bara någon minut gammal


Stolt mamma




Mina två älsklingar..
David var verkligen det perfekta stödet under förlossningen, han hade
inte kunnat gjort bättre ifrån sig.